Illusionen att ha rätt

”The miracle of your mind isn’t that you can see the world as it is. It’s that you can see the world as it isn’t”.

(Kathryn Schulz)

För ett tag sedan fick såg jag ett TED talk med Kathryn Schulz, amerikansk journalist, som grävt djupt ner  i vår mänsklighet om att ha fel. Hon har skrivit en bok som heter ”Being Wrong”. Det hon påpekar är att vår mänskliga hjärna omtolkar sanningen i varje given sekund – till vår egen fördel – och att andra människor oftare ”har fel” än vi har. Tror vi…
Det har fått mig att reflektera en hel del på en del mänskliga beteenden sista månaden. Hur beter vi oss i trafiken? Hur många åker omkring i skymning och tror att de har halvljus på bilen, men egentligen bara har varselljus i fram. Baklyktorna är nämligen automatiskt avstängda på de flesta nya bilar nuförtiden.

Konflikter på jobbet

Hur många konflikter på en arbetsplats uppstår till följd av den här illusionen av att själv ha rätt i kombination med för lite självreflektion?

Det finns personlighetstyper, som aldrig upplever sig ha fel. De ägnar stor del av sina arbetsdagar till att skydda sig genom att avleda intresset från sig själva genom att påpeka alla andra människors fel och brister. En del individer gör det så systematiskt att det blir sjukligt och påfallande svårt att komma åt i en organisation.

Dock är vi nog alla skyldiga till detta med att ha fel varje dag. Det intressanta är om vi är snälla mot oss själva med självempati när det händer – eller om vi fortsätter illusionen genom att inte våga ta de samtal som behövs. Både genom att visa sin ofullkomlighet, erkänna tankefel eller ta de samtal som behövs med våra arbetskamrater.

Handledning

I handledning av medarbetare och chefer är det påfallande ofta jag kommer i kontakt med människors beteende för att uppfattas vara perfekta medan alla arbetskamrater (inklusive chefen) har fel. Ofta skrämmer detta omgivningen och de i sin tur hamnar i försvarsbeteenden i form av flykt, tystnad eller motreaktioner.

Inom neurovetenskap finns ett begrepp, som kallas mentalisering, vilket innebär att medvetandegöra en känsla, situation och sammanhang och hur det relaterar till oss själva. Det bygger bland annat på Matthew Liebermans forskning om att när vi sätter ett namn – en etikett (labeling) – på det vi ser/upplever, minskar signaleringen i amygdala och vi känner ett ökat lugn och en bättre kontroll.

Vad kan chefer göra?

Ytterligare forskning i en fallstudie från Handelshögskolan i Stockholm (Lychnell). Studien visar att chefer, som ökar sin förmåga till självreflektion genom mindfulnessträning ökar sin förmåga att svara autentiskt till det som är, istället för att bli ”kapade” av sina emotioner. Det bidrog till tydligare strategiskt arbete, mindre undvikande av de frågor som behövdes ta itu med för att komma vidare (obehag och prokastinering) och det ledde till mer fokuserade och affärsmässiga projekt.

I situationer när vi har fel behöver vi svara autentiskt och trovärdigt på det som händer för att bibehålla tillit och gott samarbete. Därför är det med stort intresse jag följer den här forskningen, då handledning och mindfulness är två olika sätt att öka mentaliseringsförmågan (medvetenheten ökar) och genom det möjlighet till autentiska svar, handlingar och ledarskap.

Referenser:
M.D Lieberman, N.I Eisenberger et al. Putting feelings into words, Psychological Science (2007).

Kathryn Schulz – TED talk On Being Wrong

Lychnell; L.,When work becomes meditation a case study of how managers use work as a tool for personal growth.